Loppis

I söndags stod jag och Christian på loppisen i brunnsparken och gjorde oss av med en massa grejer. När vi flyttade in i nya lägenheten så gick vi igenom alla kartonger vi hade och bestämde vad vi inte ville ha kvar. Det blev en hel del saker som vi bestämde oss för att försöka sälja på loppis. Så i söndags var det dags och vi hade 13 kartonger med saker med oss. Det gick riktigt bra och vi blev av med det mesta. Vi sålde mest böcker, porslin och glas, inget direkt dyrt men det var inte pengarna vi var ute efter utan vi ville bli av med sakerna bara och det kändes dumt att slänga det eller bara ge bort det.

Christian var skeptisk från början och ville inte sälja våra gamla grejer. Men han var med och gjorde det i alla fall och eftersom jag varit sjuk så har han fått engagera sig mer än vad som var tänkt från början. Som ni ser på bilden så ser han väldigt skeptisk ut :)

När vi åkte hem hade vi 4 kartonger med saker kvar, men de var halvfulla så totalt var det kanske 2. Superskönt med mer plats i garderoberna och sen är ju de 1500 kr vi tjänade på det en kul bonus :)!

Kommentarer
Postat av: Katarina

Hej! Nu fick jag lite mer inspiration igen - kanske ska jag sikta på bakluckeloppisen under Husbyveckan iallafall! Det är kul att se Christian

"in full försäljnings-action"....Kan han komma och hjälpa mig tro?!! Kul också att du skriver lite igen! Det skulle också vara roligt med ett helfigursporträtt (på dig alltså, Christian såg jag ju i er balkongsoffa) innan det är för sent... Kram på er! /Katarina

2009-06-24 @ 08:55:03

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


Det är jag som är kullan:

Jag heter Åsa Lundgren och bor i Ronneby tillsammans med Christian, vår son Kasper och vår hund Maya. Uppväxt i södra Dalarna är jag i hjärta och själ en kulla, men bor sedan januari 2008 i Ronneby, Blekinge.

Jag har kanske inte det mest spännande livet, men jag vill ändå dela med mig av vad som är viktigt i mitt liv just nu. Efter att ha flyttat till Ronneby är det långt till familj och vänner som jag såklart saknar. Det här är ett sätt för mig att hålla kontakten med allihopa på en gång :)


RSS 2.0